Djurnytt

Åh, sånt här värmer i hjärtat! Hundar som blivit räddade ifrån djurförsök får för första gången komma ut i solen och gräset! Det var det här vi hoppades att Astrahundarna skulle få uppleva...
 

Djurrättsalliansen slog larm igårkväll om att Astra var påväg att skicka ännu fler hundar till döden via lastbilar. Aktivister var på plats, se videon nedan. Men som synes - utan resultat. Det gör mig så oerhört ledsen och jag känner mig så hjälplös, där jag sitter 70 mil ifrån. Jag blir förskräckt över hur människor (Astra, flygpersonal som lastar hundarna, chaufförer m.m.) bara kan totalignorera protesterna - för någonstans måste de väl ändå veta att det de gör är helt åt helvete fel? Hur kan man med gott samvete bara fortsätta lasta in hundarna i flygplanet mot en säker död i England, när djurvännerna står och skriker att den ska sluta? Hade det varit jag hade jag stoppat det för längesen och tagit att få sparken - för jag hade VÄGRAT att bidra till detta! Även om jag och fler aktivister kan ses som "extrema" så vill jag ändå tro att de flesta människor har ett hjärta och ett samvete. Men, tydligen inte.
 

 

Och ikväll är det tydligen dags IGEN! De har larmat på facebook och jag följer diskussionen - lastbilarna med hundarna har poliseskort och aktivisterna försöker göra allt dom kan för att stoppa detta. Troligen är de påväg till  Sturup Flygplats för att sedan flykgas till England.

 

Jag tänker såhär: Om Astra Zeneca hade rent mjöl i påsen, hade det inte agreat som de gör. Dels hade de kunnat stå till svars på alla protester och uppror, vilket de inte har gjort. De fick även frågan att ställa upp i Debapp i SVT men tackade nej. De fraktar hundarna på sena kvällen och med poliseskort dessutom. Om de inte hade haft något att dölja - varför inte transportera hundarna på dagen? Eller utan poliser? Jo, för att de innerst inne VET att det är så jävla fel det de gör och vet att djurrättsaktivister kommer göra uppror. Jag blir så matt och ledsen över att dom verkligen är HELT osamarbetsvilliga! Tydligen har dom ju bestämt sig för att inga hundar ska omplaceras och därmed få ett drägligt hundliv. Astra (eller någon eventuell mellanhand som hjälper till att genomföra dödstransporterna) skulle ju vinna tillbaka sån oerhörd respekt från ALLA om de bara visade lite medmänsklighet och stoppade denna vansinne!

 

Jag känner så fruktansvärt mycket hat just nu... Så maktlös och hjälplös och ilskan bubblar inom mig. Nu ska jag maila alla inblandade och fortsätta sätta press på de idioter (som de faktiskt är) som gör den här transporten möjlig. Det sjuka är att många på Astra Zeneca, flygbolagen, flygplatserna, lastbilschaufförerna osv, har säkert hund (eller husdjur över huvud taget) hemma! Och ändå gör man som skillnad på djur och djur.

Tre slagkraftiga kampanjbilder mot päls.

 

Den första med texten "every child needs parents". Så ont i hjärtat!

Tyra Sjöstedt har tagit upp väldigt viktiga djurfrågor i sin blogg på senaste tiden, som t ex danskt griskött och nu senast halal-slakt. Detta väckte stor debatt bland kommentarerna, då vissa ansåg att hon var rasist, vilket är oerhört löjligt. Hon hade gjort research och skrivit ett inlägg om hur halal-slakt går till och folk blev helt enkelt rasande... Jag står helt och fullt på hennes sida i detta och tycker det är jättebra att hon tar upp djurrättsfrågor i sin blogg!

 

Nog för att jag tycker att all form av utnyttjande av djur är bedrövlig, vanlig slakt som halal-slakt, så är det ändå bra att Tyra tar upp såna här ämnen och kan påverka att folk kanske åtminstone inte väljer att stödja halal-slakt, vilket är att man skär av halspulsådern av djuret när det fortfarande är vid medvetande och alltså förblöder till döds.

 

Läs hennes inlägg HÄR.

Varnar dock för fruktansvärda bilder! Finns även en film som jag absolut inte vågar se.

Det är fortfarande LAGLIGT att ha sex med djur i Sverige, år 2013. Riksdagen har sagt nej gång på gång. Vad är det att säga nej till?! Hur kan man tycka att det INTE ska vara straffbart att förgripa sig sexuellt på djur?! Det är så fruktansvärt vidrigt på alla sätt och det är verkligen ett under att Sverige ligger så långt efter i den här frågan.

Vadå svårt? Hur kan det vara svårt? 

 

En av Expressens reportrar har under falsk identitet sökt sig in i djursexnätverket (ja, det finns!) och fått reda på det fruktansvärda som pågår. Här följer några citat som några av medlemmarna sagt:

 

 

Jag förstår inte ens hur man kan komma på tanken.

 

I en annan artikel:

För det första, det är alltså män med fruar och barn som håller på med det här, vilket gör det om möjligt ännu värre! Det är så vidrigt och sjukt. Sen att de lurar barnfamiljer och köper deras älskade hundar till ett alldeles för lågt pris - bara för att ha sex med dem! Det är så sjukt att jag finner inga ord. Det är så tragiskt att djur måste ha lagar som skyddar dem mot sånt som inte ens borde existera.

 

Jag läste en intressant insändare och lär mig följande: Att ha sex med ett djur, döda det och sedan äta upp det, är alltså fullt lagligt i Sverige år 2013.

 

 

Djurrättsalliansen fortsätter med sina demonstrationer för Astrahundarna! Kolla gärna på filmen - man blir alldeles glad och varm över deras engagemang! Synd att jag bor för långt bort föra tt kunna delta... Man ser även hur det försöker prata med flygplatschefen, vilket är oerhört pinsamt - hon vägrar att svara på frågor och beter sig allmänt barnsligt. Hon borde ju åtminstone kunna stå till svars för det hon gör och bidrar till.

 

Den här bilden är fantastisk och jag hoppas verkligen av hela mitt hjärta att de kvarvarande hundarna kommer att räddas! Gilla Djurrättsalliansen på facebook för att få mer information om vilka du kan maila/ringa för att påverka det här i rätt riktning.

Just nu är ju diskussionen om köttskatt på tapeten. Jag vet inte riktigt vad jag tycker, men om det får oss att äta mindre kött så är jag för!

 

Jag läste en bra artikel HÄR.

 

Och där håller jag verkligen med om ett "körkort för köttätare" vore bra! Krögaren Magnus Nilsson berättar om hur han slaktar sin bagge Valdemar:

"Så stod jag där, med laddad bultpistol i vänster hand och en rakbladsvass slaktkniv nedstoppad i ett hölster knutet till mitt högra ben. Valdemar promenerade som vanligt rakt fram till mig och började nosa runt kring mina fickor efter något mumsigt.

Utan tvekan, märkligt nog, kliade jag honom en sista gång bakom örat innan jag tog ett fast grepp om det, tryckte bultpistolen mot hans lockiga panna och kramade avtryckaren. Han ryckte till som i kramp i samma stund som skottet brann av och blev sedan slapp. Jag drog kniven ur hölstret och skar raskt ett snitt in i hans hals, genom de livsviktiga blodkärlen.

Blodet strömmade ut över mina händer och ut på den kyliga marken, det ångade när den röda vätskan träffade ömtåliga formationer av frost på det bruna gräset under oss. I samma takt som blodet lämnade kroppen såg jag också livet lämna hans mörka ögon"

 Skulle man klara av det, då skulle man alltså få sitt "körkort" med rätt att äta kött:

"Köttkörkortet skulle vi få genom att föda upp, slakta, stycka och äta ett djur.

Om alla fick uppleva vad jag upplevde den där morgonen med Valdemar, tror jag att de som fortfarande skulle välja att äta kött efter det skulle göra det med betydligt mer eftertanke och respekt. De personer som inte kunde hantera situationen och acceptera verkligheten bakom köttätandet, skulle då liksom diskvalificera sig från sin rätt att äta andra individer. För äter andra individer är ju faktiskt vad vi gör när vi öppnar det där plasttråget med anonym biff från snabbköpet, även om det inte känns så."

---

Kunde inte ha sagt det bättre själv. Men det är det här jag menar. Att kan man inte döda ett djur, tycker jag heller inte att man ska äta det. "Man ska inte äta det man inte kan döda". Det ska även tilläggas att mannen som skrivit debattartikeln är köttätare själv. 

 

Vad tycker ni?

 

Djurens Rätt har lagt ut den här filmen på facebook. Jag var tvungen att hoppa över kastreringen och slaktdelen och även sänka ljudet ibland. Jag mår fruktansvärt illa! Och mitt hjärta slits itu när jag ser hur grisarna behandlas i köttindustrin. Och jag vill gråta av sorg och smärta när jag ser det men samtidigt av lycka när jag ser den andra grisen, Jackpot, som får leva ett långt och lyckligt grisliv på en farm - som det SKA vara.

 

 

För det första - underlaget. Kallt, hårt, skitigt betonggolv. I hela deras liv, som dock "bara" är 7 månader (!!!), då de nått en vikt av 120 kilo. Det är så mycket i detta som är så sjukt fel. En gris kan leva i 12 år. En slaktgris får endast leva i ca 7 månader och äta sig feta så de ger mycket kött.

 

Sen kastreringen när kultingarna bara är några dagar gamla - utan bedövning. Billigt och enkelt, allt handlar om det i den här industrin. Grisarnas välmående skiter man totalt i.

 

Man ser även att de behandlas som något mindre värt när de föser och slår på dom med pinnar. De ses inte som individer utan som en massa. Någonstans har något gått oerhört fel. De som jobbar med sånt här kan inte ha några känslor över huvud taget. Man ser och hör verkligen hur grisarna lider! Jag skäms över att vara människa och jag känner mig så fruktansvärt hjälplös.

 

Alla borde se filmen, dock måste jag varna för groteska bilder. Men, se den, och se om det fortfarande känns okej att äta kött.

 

Länste ett inlägg i Tyras blogg, om danska grisar, hur fruktansvärt de lever. Väldigt bra att hon  uppmärksammar detta, men vissa påståenden stör jag mig på. 

 

• "I Sverige finns det regler för att djuren ska ha det så bra som möjligt och att de ska kunna utföra sina naturliga beteenden, tyvärr är vi de enda landet än så länge som jobbar så."

 

Det stämmer, regler finns och ja, vi har en djurskyddslag som hör till de strängaste i världen, men Sverige är verkligen långt ifrån bra detta till trots. Men inte ens här får slaktgrisarna (eller för all del kossorna och kycklingarna) utlopp för sina naturliga beteenden. Hur många grisar har halm som underlag? Hur många får böka fritt i jorden? Hur många får känna den friska luften utomhus? Hur många får känna gräset under sina fötter? Hur många får äta naturlig föda? Detta är deras naturliga beteenden men detta är nog inte sanningen bakom fläskfilén man köper i matbutiken, hur gärna vi än vill tro att Sverige är ett bra land med slaktdjur som har det bra.

 

• "Nu kanske en del kommer med frågan, varför äter jag då kött? Helt enkelt för att jag anser att människan behöver kött, det är viktigt för att vi ska må bra. Sedan tycker jag om kött, det tänker jag inte hymla med. Men jag vill kunna äta det med gott samvete och veta att djuren har haft det bra. Som jag skrev ovanför, inget kan göra allt men alla kan göra något"

Jag blir lika upprörd varje gång någon säger att människan behöver kött. Om det nu skulle vara så att vi BEHÖVER kött, skulle det ju inte finnas några vegetarianer eller veganer, men det gör det ju. Här sitter en! Nej, människan är allätare och inte köttätare och kan därför överleva även på en helt vegetarisk kost. Sen att hon och många andra tycker om kött är ju en annan sak. Men. Det finns även djurfria alternativ att äta som faktiskt många gånger smakar nästan likadant. Men så länge man inte har egen gård och slaktar själv eller väljer ekologiskt, vilt eller naturbeteskött så tycker inte jag man kan säga att man äter med gott samvete, OM man nu bryr sig om djuren alltså. Bara för att köttet är svenskt betyder det inte att alla djuren automatiskt har haft det bra. Visst, de kanske har det bättre än i många andra länder men det fortfarande inte bra.

 

Jag brukar säga att man inte ska klaga på att det är synd om djuren i köttindustrin om man sedan med gott samvete kan äta sin hamburgare, kycklinggryta eller fläskkotlett. Men om man istället vet om hela sanningen bakom köttet man äter och fortfarande tycker det är okej - då är det okej, då får äta vad du vill. Men om man beklagar sig över hur hemskt djuren har det men ändå äter kött, då köper jag det inte. Det är en väldig dubbelmoral för jag tycker man får lov att vara konsekvent.

Djurrättsalliansen skriver på facebook:

 

 

Mycker bra skrivet! Följ dem på facebook du med och få uppdateringar om allt som rör djur och hur du kan hjälpa  till!